denna dagen ett liv

Denna onsdag började med tidig väckning för jag hade tid till diabetesläkaren på Åbolands sjukhus klockan halv tie. Var som sagt int så värst nervös den här gången eftersom mina blodsockervärden har varit okej. Vilket borde göra mig piggare..men nepp..har nyligen bytt depressionsmediciner, så antagligen är det övergången som härjar i min kropp. Annars var alla andra värden också bra, enligt blodprovena jag tog förra veckan. Eller bra och bra, leukosyterna är lite förhöjda och hemoglobinet håller på att gå ner igen. Lite före julen var det 128 nu var det 119. Int någo alarmerande ännu..men kanske lite järntabletter sku vara på plats igen.

Efter läkarbesöket var jag till stan. Systrans Edith fyller 2 år på lördagen och vill naturligtvis ha en födisgåva. Funderade ut och in vad jag skall köpa, då den plötsligt var där framför mina ögon. En docka, en baby born docka, som int är nån nyfödd sak utan en lite äldre variant med hår. Edith gillar dockor, i och med det var saken avgjord.

Hur det nu är går tiden snabbare än snabbast då man går på stan. Vet int ens varför. Varför kan jag int bara hoppa i bilen och åka hem då jag har fått saken som jag tänkt uträtta uträttad. Nepp..inte jag..jag springer till alla mina favoritbutiker, fast jag egentligen int är ute efter nåt.

Kom hem klockan tre   😮

Igår satte jag som sagt fram lite prydnadssaker på hyllorna där det funnits julpynt i två veckor. Bredvid ängeln på ena hyllan satt jag fram ramen jag köpte i Vasa i höstas..

Photobucket…i den skall jag sätta antingen det här fotot från Elins konfirmation..

Photobucket…eller det här.

PhotobucketInt så bra foton eftersom dom har solen rakt i ögonen, men ändå ett foto där alla mina barn är samlade och ganska så gulliga.

På den andra hyllan satt jag ett kors som jag bara älskar. Det är sååå vackert.

PhotobucketDet har fått sällskap av en liten ängel och en fager dam.

PhotobucketJag bara älskar alla Willow tree figurer. Dom är sååå vackra i sin enkelhet. Och änglar är min passion.

En annan passion är mina grodor. Den här är en favorit.

PhotobucketAnnars väntar jag på att Impivaara simhall skall öppna sina dörrar. Då skall jag börja simma och vattenlöpa igen efter två års paus. Att simma är nog den enda sporten jag verkligen gillar och den jag känner mig du med. Det är sååå avkopplande och det gör int ont nånstans. Längtar!!

Annonser
Det här inlägget postades i Familj, Mitt hem, Mitt i Livet. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till denna dagen ett liv

  1. vandravidare skriver:

    Simning är en bra motionsform! Sköt om dig! Kram!

    Gilla

Kommentera gärna

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s