galenpanna

Det kan man ju gott säga att jag är. Materialist, big time. Besatt, absolut. Ett enormt ha-begär, javisst. Dåligt samvete, direkt.

Så varför??

Ja, det kan man ju undra.

Före julen såg jag i Pentik en typ av lykta som man hänger från en krok. Den såg ut som en diamant, och den var int sååå dyr. Det som jag hade velat ha var en Himmeli gjord av järn, men den var för dyr.

Så jag köpte diamanten. Satte den och hänga i fönstret och tyckte den var fin, men passade den hos oss. Lite för modern kanske, för enkel. Hade jag egentligen råd med utsvävningar före julen. Så jag förde den tillbaka.

I julklapp fick jag av min Mamma, hör och häpna, den vita himmelin som jag kollat på. Och visst den var fin och jag njöt av att se den hänga i fönstret.

Men då julen var förbi fick jag en känsla av att den nog kanske var lite för julig, men lämnade den ändå kvar. Skit i traditioner, liksom.

DSC_0038

Så en dag här i Januari var jag in till Wiklund för att kolla deras rea och döm om min förvåning då jag såg att diamanten var nedsatt med 70 procent. Jag kunde int bara gå förbi. För om något int ser juligt ut, tycker jag att den int gör det.

Nu har jag alltså båda. Vilken lycka. Nu får diamanten hänga där den hänger tills det blir jul igen, då kommer himmelin fram.

DSC_0042

Har lite försökt tygla mitt ha-begär och det har faktiskt lyckats ganska bra tack vare att jag sålde bort en massa saker före julen.

Jag kände att om jag säljer bort, varför skall jag då ha nytt. Jag har ju så det räcker.

På vissa saker hjälpte det då inte. Den ena är böcker. Är bara så galen. Vill ha och vill ha. Den andra är skor. Främst tossor. För jag har ju så några.

Hur det nu är hittar jag mig själv hela tiden i nån sportbutik bara för att kolla vad dom har för tossor.

Då jag i lördags åkte till Mylly för att träffa bästaste väninnan tänkte jag för mig själv hur bra jag har klarat mig den här månaden. Jag kände mig lätt om hjärtat vad gäller shoppandet.

Men hur det nu kom sig gick vi in i Ecco butiken. Där sålde dom vissa skomodeller på 60 procents rabatt. Hade absolut int en tanke på att köpa nåt, då jag såg dom. Ett par gråa tossor med ljust turkosa snören. Medan väninnan började prova vinterkängor åt sig tog jag tossorna i handen, vände och vred på dom, satt dom tillbaka, gick ett varv runt i den lilla butiken, fann mig själv vid tossorna igen. Tänkte att det kostar ju inget att prova, så jag gjorde det. Min dumdristiga filur. Sen var jag fast. Dom var skitsnygga på foten och jätte bekväma, vilket är det viktigaste.

Jag köpte dom och så fort jag gick ut ur butiken fick jag dåligt samvete. Men jag förmådde mig int att föra dom tillbaka, dom är bara så fina.

cats

 Till mitt försvar kan sägas att jag sällan köper något till fullt pris.

Men många bäckar små..som min kloka syster och dotter brukar säga.

Hmmmm…

Annonser
Det här inlägget postades i Mitt hem, Mitt i Livet. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till galenpanna

  1. Regina Ranta-aho skriver:

    Vi har alla ha-begär, jag känner igen mig väldigt bra, kläder…, inte behöver jag igen skaffa något , men varför inte då? Borde absolut inte ha gått in på Gudrun Sjödens nätbutik, och dom kan marknadsföra, man måste förstå sitt eget bästa…, och en ny vår är på kommade

    Gilla

Kommentera gärna

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s