regn och rusk

Mörker och elände. Vått och grått.

Börjar det int räcka nu.

Vet int om jag tycker att det behöver bli nån smällkall snötyngd vinter nå mer heller. Men lite minusgrader och en blå himmel skulle int skada nån.

Har int satt ut min näsa på snart över en vecka. Tycker int om att gå ut då jag int kan ta kameran med mig. Fotograferandet är min enda motivation.

Idag var det några timmars uppehåll på eftermiddagen och då hoppade jag i bilen med Bebbasen och kameran. Jag hade en längtan till Mustfinn. Det finns int nåt mera lugnande än havet.

Då vi kom till Mustfinn kom jag på att jag hade kortet till kameran hemma. Såååå typiskt. Ebba hade redan fått komma ut ur bilen och var glad som en lärka då jag bad henne hoppa in igen. Jag kunde bara int tänka mig att gå där utan att kunna ta foton.

Väl tillbaka med kort och allt, borde jag ju ha tagit stativet med mig också. Ett sånt mörker mitt på dagen. På stranden var det lite ljusare, men allting flöt ut i en enda grå massa.

Kan verkligen int se något vackert i naturen just nu.

Ebba hon njöt av att få springa löst.

DSC_0054

Som det har konstaterats lite här och där är vattnet otroligt högt just nu.

DSC_0103

DSC_0058

DSC_0086

Hela stranden var täckt av vassa och en massa brädbitar och kvistar som flutit i land.

DSC_0096

DSC_0066

Det är egentligen ingen skillnad om man tar svart-vita foton eller färg just nu. Grått som grått.

DSC_0092DSC_0087DSC_0132

Ebba tröttnade på strandremsan och gick in på en stig som vi brukar gå på från stranden. Hon visade vägen.

DSC_0144

Slask.

DSC_0169

DSC_0156DSC_0161

Vi hade verkligen tur med vädret, för medan vi gick till bilen började det smått regna och då jag satte mig vid ratten öste det ner.

Annars har jag idag varit till Diabetesläkaren på Åbolands. Han hade två praktikanter med sig och var otroligt viktig med att undersöka allt som det är meningen att han skall göra. Vilket han int alltid gör. Han brukar vara lite smårolig, men idag var han mycket koncentrerad och allvarlig.

Kom i varjefall ut därifrån med en massa beröm. Jag lär leva ett mycket regelbundet liv, hmmmm…..sku han bara veta hur regelbundet. Men varför förstöra lite beröm genom att häva ur sig en massa sanningar.

DSC_0100DSC_0120

Annonser
Det här inlägget postades i Fotografering, Hundliv, Mitt i Livet. Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s